Johannas reflektioner.

Reflektioner kring Storyline.

Att arbeta med storyline var någonting helt nytt för mig, jag hade aldrig hört talas om storyline förut och jag är glad över chansen att få arbeta med det. Jag anser att storyline ger möjligheter att ta bättre till vara på det arbete och dokumentation som man gör tillsammans med barnen. Då dokumentation i storylineformat både är enklare för barnen och föräldrar att förstå.

Under detta arbete har vi utgått ifrån en påhittad barngrupp och på så vis har vi kunnat styra över barnens tankar och därav hela arbetet. Vi har alltid haft tydliga tankar kring vart arbetet var på väg och hur vi skulle komma dit, något som inte alltid går med riktiga barn. Jag tror att det skulle bli riktigt spännande att arbete på detta sätt med en riktig barngrupp för att se vilka väger arbetet kan gå, för att nå vårat tänkta mål. Det skulle ju kunna sluta någon helt annanstans, ett arbeta som ifrån början kan handla om skogen och ekorren Eko kan sluta med att vi undersöker spindlar eller lär oss om olika sorters moln. Något som jag finner mycket intressant och spännande.  

Lpfö (2016) menar på att verksamheten ska utgå ifrån barnens egna erfarenhetsvärld, intressen, motivation och drivkraft för att söka kunskaper. Samt att barn söker och erövrar kunskap genom lek, socialt samspel, utforskande och skapande. Något som jag anser storyline absolut ger möjlighet till, då själva arbetet oftast startas i deras egna frågor och funderingar. För att sedan fortsätta ta till vara på dem och använda sig utav dem genom hela arbetet, eftersom det är barnen och deras olika intressen som för arbetet vidare.

Vi valde att arbeta med skogen eftersom vi ansåg det vara ett konkret sätt för barn att förstå hur våra val påverkar naturen, vi ville fokusera på exakt vad som händer i naturen när det hamnar saker som inte hör hemma där. Många förskolan lägger tid och fokus på själva konceptet att ”nedskräpning är fel ”, de anordnar skräpplockardagar och tar med sig påsar för att plocka upp skräpet i naturen när de är där med barnen. Men jag har märkt på min VFU-plats och på förskolor som jag jobbat på att de stannar där och går inte vidare mer med det än så. Dvs vad som händer efter att naturen förorenats, de kemikaliska processer som sker när något läcker ut i naturen, tex batterier eller giftig färg. Därför valde vi att inkludera ett experiment som handlar just om hur olika kemikalier påverkar växter, jord och djur runtom i skogen. Vi hade också med ett experiment som var menat att på ett konkret sätt visa barnen hur lång tid det tar för olika material att brytas ned i naturen.

Björklund (2014) menar på att naturen har en nyckelroll när det kommer till att lära barn om hållbar utveckling, att vi med hjälp av den kan visa på hur våra handlingar påverkar våran omgivning både lokalt och globalt.

Vi valde att jobba med ekologisk hållbarhet som utgångspunk för att sedan få in de två andra dimensionerna, ekonomiska och social hållbarhet. Björklund (2014) skriver om att hela tiden skifta mellan perspektiven, så att vi inte glömmer bort eller missar att ta hänsyn till de andra. Där tänkte vi mycket på hur man tillsammans med barnen skulle kunna tänka kring skräpet i skogen, vi tänkte så här: Ifall vi köper mindre, slänger vi mindre, samtidigt som vi lär upp en ny generation till ett mer medvetet tänkande kring hållbar utveckling.  Något som Lpfö (2016) menar på att vi pedagoger ska förbereda barnen på, då de ska utveckla förståelse deras egna skyldigheter och rättigheter i ett demokratiskt hållbart samhälle.

Sammanfattningsvis så kommer jag abslut arbeta utifrån en storyline i framtiden då jag ser många fördelar med detta rbetsätt, jag ser fram emot att få göra det med en riktig barngrupp då det kommer bli spännande att se vilka vägar arbetet kommer gå och vad vi lär oss på vägen, både barn och vuxna.

Litteraturlista: 

Björklund, Sanne. 2014. Lärande för hållbar utveckling: i förskolan. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur
Skolverket (2016). Läroplan för förskolan Lpfö 98. Stockholm, Skolverket.