Christels reflektioner

Christels reflektioner kring storyline arbete

Tillsammans under dessa veckor har vi arbetat för att skapa en storyline som bearbetats fram med hjälp av barnens reflektioner, kommentarer och tankar samt idéer. Storyline arbetet är något som var helt nytt för mig, men med hjälp från föreläsningsdagen Globala skolan fick jag idéer och tankar om hur detta arbete kunde starta och tillsammans i gruppen kom vi snabbt överens om hur vi skulle lägga upp arbetet. Kring hållbar utveckling har vi valt att utgå från dom två dimensionerna ekologisk samt social hållbarhet och detta synliggörs i olika aspekter. Inom den ekologiska hållbarheten har vi arbetat med naturföroreningar, där vi har sorterat och plockat skräp, gjort experiment om farliga ämnens upptagning i naturen. Vi har också arbetat mot art bevaring och biodiversitet genom att tillgodose de ekosystem som behövs för att djur och växter ska fortsätta leva i naturen. I den sociala hållbarhetens aspekt blir det tydligt att individens behov är det vi arbetat med. Barnen får arbeta med att sätta sig in i Ekorren Ekos behov, för att han ska fortsätta leva i naturen.

Pramling Samuelsson (2011) menar på i sin studie att vi alltid ska utgå ifrån barnens intresse, och att det ska styra arbetet. Detta var precis det vi gjorde när barnen besökt skogen, och visade intresse för detta. Vi introducerade med hjälp av IKT, det första uppdraget för barnen. I ett brev låg en QR-kod, som barnen sedan tidigare är bekanta med och i QR-koden fanns en film. Jag anser att barnens intresse för både IKT och skogen var avgörande för att våran uppstart av storyline blev givande för barnen. Vi använde också film som dokumentation, och skapade synkar där vi filmade barnens tankar och idéer. Dessa synkar användes dels för barnen själva att se på, och dels för att vi pedagoger skulle uppfatta vad det var barnet intresserat sig för till det fortsatta arbetet. Utöver synkarna dokumenterade barnen även i naturen, och vi spelade in synkar med barnen vid dessa möten. Björklund (2014) anser att det är viktigt för barnen att bedriva dokumentation utomhus, för att barnen ska reflektera över sitt möte med naturen.

Ideland (2016) menar på att vi lägger stora ansvar på barnen genom att anse att barnen ska rädda världen eftersom de är framtidens medborgare. I våran storyline får barnen istället själva fundera över vilka val de vill testa för att se hur naturen reagerar. Vilka faktorer påverkar att djuren försvinner? Vilka faktorer gör att Eko mår dåligt? Hur lång tid tar det för naturen att bryta ner olika material? Varför växer miljömonstret?

Jag anser att storyline arbetet har utvecklats till en varierad undervisning, där barnen både fått experimentera, diskutera, bygga och konstruera samt dokumentera och detta har lett till våran storyline på förskolan Trädet. Barnen har arbetat mot målet i läroplanen ”utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap (skolverket, 2016).

Sammanfattningsvis tycker jag att storyline arbetet varit givande och intressent, det har skapat ett helt nytt tänk för mig som blivande pedagog i undervisningen med barnen. IKT är något jag tidigare mött i undervisningen i förskolan, och detta tycker jag är ett bra sätt att göra undervisningen roligare för barnen.

Referenslista:

Björklund, S. (2014). Lärande för hållbar utveckling – i förskolan. Lund: Studentlitteratur.

Ideland, M. (2016). Den KRAV- märkta människan. Lund: Celanders förlag.

Pramling Samuelsson, I. (2011). "Why We Should Begin Early with ESD: The Role of Early Childhood Education." IJEC 43: 103–118.

Skolverket. (2016). Läroplan för förskolan Lpfö98, reviderad 2016. Hämtad från http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-kurser/forskola

Stinas reflektioner

Efter studiegruppsarbetet kring den fiktiva storylinen har jag fått upp ögonen för ett nytt sätt att lära och undervisa som jag upplever ligger i linje med förskolans arbetssätt som beskrivs i läroplanen. Enligt läroplanen (Skolverket, 2016) ska lärandet i förskolan vara lustfyllt och roligt vilket jag upplever att arbetet kring storyline blir då metoden syftar till att utgå från barnen. De är deras intressen och tankar som driver arbetet framåt och med hjälp av nyckelfrågor kan vi (pedagoger) ta vara på samt vidareutveckla deras projekt och lärande.

Jag ser det som en fördel för barnens lärprocess att integrera den estetiska dimensionen, skapandet av skogen och karaktärerna (djuren), i den då Björklund (2014) menar att man genom att arbeta estetiskt (och genom dokumentation som foto) förlänger kunskapen och att även materialet man använder har en agens. Björklund menar även att möjligheten till att fantisera fritt och att få jobba med dessa fantasier på ett kreativt sätt skapar ett växande intresse för att få veta mer om något, vilket är i linje med ett storylinearbete.

Jag ser också fördelar med att jobba med storyline då jag ser möjligheter i metoden att få in flera delar och aspekter på ett naturligt sätt i sagan. Genom att utgå från sagan, som skapats utifrån barnens förkunskaper och närmiljö, ser jag hur man kan få in de olika delarna i ett relevant sammanhang som bildar en helhet. Exempelvis de olika dimensionerna av hållbar utveckling. Genom att de fiktiva barnen fick i uppdrag att bygga upp ett hem till ekorren Eko kom de i kontakt med vilka världar som är önskvärda och vilka världen som är viktiga för att ekorren Eko skulle trivas och må bra. Och genom att skräpmonstret växte sig större fick de även se hur miljön förändrades, mångfalden av djur och växter försvann. Då ”barnen” även kom fram till att skräpet behövde tas bort i naturen kom vi även i kontakt med källsortering och återanvändning (skräpmonstret blev till av materialet som barnen hittat i naturen och som inte hörde hemma där). Någon som vi inte belyste i bloggen, men som är ett möjligt spår i sagan, är att göra barnen medvetna om att källan till skräpet är vad vi köper in.

För att förstå och se tecken på när naturen mår illa menar Världsnaturfonden WWF (2017) att man också måste fått uppleva hur något är när det är bra. Genom att först bygga upp en frisk miljö till ekorren Eko och hans vänner och sedan införa genomtänka nyckelhändelser, som förändrade förhållandena i skogen, fick barnen uppleva dessa kontraster. Världsnaturfonden WWF menar vidare att man inte kan förstå sin påverkan om man först inte har kunskap om hur naturen fungerar och har en egen upplevelse. Eftersom vi fick agera barn tänkte vi att det kunde vara lättare för barnen att förstå att ekorren Ekos mag- och halsont kom från sådant han ätit som inte hör hemma i naturen (ett batteri), men att det kunde vara svårt att förstå varför han även mådde dåligt av blomman som han alltid hade ätit annars. Den såg lika dan ut (till en början, sen försvann/dog den i takt med allt annat). Med hjälp av ett konkret experiment (se bloggen) kring hur växter suger upp gifter i marken tänkte vi att ett annars ”osynligt” fenomen (till en början, tills växterna dör) skulle bli synligt för barnen och där med öka deras förståelse för skräpets påverkan i skogen. Den nya kunskapen skulle sedan driva berättelsen framåt (vilket den gjorde hos de fiktiva barnen som menade att Skräpmonstret hade förgiftat blommorna). Genom storylinearbetet fick barnen möjlighet att ”utveckla sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen” (Skolverket, s.10). Diskussionerna kring barns perspektiv tar jag med mig i min blivande yrkesroll.

Något jag även tar med mig i vidare arbete kring hållbar utveckling är att man ska använda ett språk och ord som är anpassade till mottagaren, i detta fall barnet (Naturskyddsföreningen, u.å.). Vissa menar att man inte ska prata om hållbar utveckling med barn då den kan skapa oro (bland annat en förälder till ett barn i förskolan, Världsnaturfonden WWF). Men genom att vi fokuserade på lösningar till problemen och använde oss av ”Skräpmonstret” (på barnens initiativ) i en påhittad värld (lådan) såg inte jag de som ett problem att belysa ämnet, de handlar om hur man gör det! Oron kan även bli till något positivt då den ger motivation till att söka mer information och på sikt ändra sitt beteende (Världsnaturfonden WWF).

Referenser

Björklund, Sanne. (2014). Lärande för hållbar utveckling- i förskolan. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur

Naturskyddsföreningen. (u.å.). Klimatprat- Hur pratr vi kring klimatfrågan utan att skapa uppgivenhet. Hämtad 2018-01-07, från https://www.naturskyddsforeningen.se/sites/default/files/dokumentmedia/klimatprat_hogupplost.pdf

Skolverket. (2016). Läroplan för förskolan Lpfö. (Ny rev. Utg.). Stockholm: Wolters Kluwer.

Världsnaturfonden WWF. (2017). Förskola på hållbar väg- Ett inspirationsmaterial för förskolan. Hämtad 2018-01-07, från http://www.wwf.se/source.php/1688621/WWF-fo?rskola%20pa?%20ha?llbar%20va?g%202017.pdf

Angelicas reflektioner

Angelicas reflektioner kring storyline arbete i barngrupp

Vi har under en tid tillbaka fått testa på att arbeta med Storyline. Detta arbetssätt var något som var helt nytt för mig. Detta arbetssätt intresserade mig då det inte liknade något annat jag arbeta med. Under dagen med Globala Skolan fick jag en mycket positiv inställning till detta arbetssätt.

Vi planerade ett storyline arbete om hållbar utveckling som skulle kretsa kring dimensionerna social och ekologisk hållbarhet. Aspekterna kring ekologisk hållbarhet som vi tänkt arbeta med är naturföroreningar då vi kommer uppmärksamma sopor och material som inte hör hemma i naturen. Vi kommer även fokusera på biodiversiteten och djurens habitat. Aspekter under den sociala dimensionen som kommer arbetas med är rättvisa och rättigheter samt individens behov. Med individen tänker jag här Ekorren Eko. Barnen får här möjlighet att inta en annan individs perspektiv och livsvillkor. I läroplanen (Skolverket, 2016) står det att barnen ska ges möjlighet till att utveckla sin förmåga att sätta sig in i en andras perspektiv. Vad behöver Ekorren för att må bra? Demokrati kommer även beröras då det kommer handla om vilka rättigheter samt skyldigheter vi har gentemot djur och natur. Hur kan vi tillgodose både människors och djurens behov utan att någon ska hamna i kläm. Genom detta förhållningssätt till aspekterna av hållbar utveckling hoppas jag kunna utveckla barnens förståelse kring människans påverkan samt kunskap och förståelse kring hur vi kan minska våra ekologiska fotavtryck på jorden.

Mitt förhållningssätt till IKT var att det skulle få en självklar och nyanserad plats i vårt arbete. Något som jag nu i efterhand ser att vi lyckats med. För att få kunskap om barnens intresse och hur de tänkte använde vi oss av synkar. I synkarna fick barnen frågor kring vad, hur och varför naturen påverkas. Barnen fick även reflektera över vad de arbetat med. Efter synkarna kunde vi reflektera över vad barnen sa och funderade kring ur ett barnperspektiv. Efter reflektionerna blev det tydligt vad barnen intresserat sig för och vad de ville få mer kunskap kring. Vi utgick ifrån synkarna när vi planerade nästa steg i arbetet. Ideland (2016) lyfter att det är en god tanke att stärka barnens handlingskompetens. Författaren förtydligar att det leder till positiva aspekter då barnen blir lyssnade till och tas på allvar. Jag anser att handlingskompetens kräver kunskap, möjligheter och motivation, något vi ger möjlighet till genom detta arbetssätt.

Björklund (2014) diskuterar vilka sätt vi ska använda för att introducera ett arbete kring hållbar utveckling. Författaren säger att det blir enkelt att få barnens uppmärksamhet om vi väljer att starta med en film. Vi valde i relation till IKT att ett mystiskt brev utan avsändare hade skickats till vår förskola. I brevet finner vi en QR kod. När barnen läste in QR koden fick de ett meddelande i film format från en karaktär vid namn Mille Miljö. Pramling Samuelsson (2011) lyfter i sin studie att vi inte får skrämma eller lägga skuld på barnen. I förskolans läroplan står det att vi ska lägga stor vikt på miljö och naturvårdsfrågor och att en positiv framtidstro ska prägla verksamheten (Skolverket, 2016). Därför utgick vi från att visa vackra livsmiljöer i naturen som hade en rik mångfald av växter djur. Även Björklund (2014) säger att vi bör utgå ifrån ett neutralt perspektiv men samtidigt visa på hur vackra miljöer som finns. I filmen fick barnen möta olika miljöproblem och öppna frågor att fundera kring. Utifrån detta startades ett projekt igång och barnen fick ett uppdrag av Mille Miljö att återuppbygga ekorrens livsmiljö då människorna hade använt några av hans träd till att bygga sina egna hus.  

Björklund (2014) skriver att ett innovativt tänkande inte alltid kan uppstå från ingenting utan måste stimuleras av miljö och verksamhet. Jag kopplar detta till arbetet med miljön kring kartongbygget. Barnen behöver få möjlighet till stimulans för att ett engagemang ska födas. Vi använder IKT för att få barnens uppmärksamhet och engagemang. Då nyheterna riktar sig till barnen. Detta för att barnen ska få självförtroende och tro på att de kan göra skillnad då det är deras tankar och idéer som kommer driva arbetet framåt.

Björklund (2014) talar om att vi behöver skapa oss en relation till naturen där den inte överbelastas, en relation till naturen som är hållbar. Detta görs genom att vi lär oss både om och i naturen, då teoretiskt och praktiska arbetssätt integreras för en helhet. Förskolans läroplan slår fast vid att förskolan ska tillägna barnen ett varsamt förhållningssätt till natur och miljö (Skolverket, 2016). Jag tror att om barnen får skapa en egen relation till naturen, kommer därigenom ett ansvar om att vårda det vi tycker om att väckas. Detta uppnås genom att barnen får vara i naturen. Även genom att vi lät barnen dokumentera sina upptäckter ifrån skogen. Barnens upptäckter sattes upp i verksamheten för att skapa en tydlig miljö kopplat till vårt storylinearbete. Björklund (2014) menar på att detta är ett sätt att få hålla kvar vid naturen längre. Detta då vi kan gå tillbaka och se och reflektera. Även barnens synkar kommer användas vid flera tillfällen för att barnen ska kunna se vad vi gjorde senast. Även för att se ifall barnens kunskap och tankar har förändrats eller utvecklats.

Under tidens gång gjorde vi fantastiska och lärorika upptäckter med barnen som ledsagare genom storyline arbetet om hållbar utveckling. Nyckelfrågan hur och varför naturen påverkas av våra handlingar har följt med oss genom hela arbetet. Jag tror att när barnen både får utforska genom praktiska och teoretiska aktiviteter så kommer det att stärka deras förståelse för aspekterna under social och ekologisk hållbarhet.

Sammanfattningsvis ser jag arbete med storyline som något som jag kommer använda mig av i min framtida yrkesroll, då det är ett varierat arbetssätt där vi får stor förståelse över hur barnen förstår dagens miljöproblem. Caiman och Lundengård (2014) såg i sin studie att barnen ofta hade goda idéer på hur vi kan leva mer hållbart. Storyline arbetet öppnar upp ett stort utrymme för barnen att vara kreativa, med rätt verktyg och hjälpmedel från oss förskollärare.

Referenslista

Björklund, S. (2014). Lärande för hållbar utveckling – i förskolan. Lund: Studentlitteratur.

Caiman, C. and I. Lundegård (2014). "Pre-school children’s agency in learning for sustainable development." Environmental Education Research 20: 437–459.

Ideland, M. (2016). Den KRAV- märkta människan. Lund: Celanders förlag.

Pramling Samuelsson, I. (2011). "Why We Should Begin Early with ESD: The Role of Early Childhood Education." IJEC 43: 103–118.

Skolverket. (2016). Läroplan för förskolan Lpfö98, reviderad 2016. Hämtad från http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-kurser/forskola

Veronica Kalin

Mina reflektioner kring storylinearbetet

Veronica Kalin 

Då jag inte tidigare arbetat så ingående kring en storyline, så var detta arbetet med att skapa en storyline någonting som jag sett som positivt och lärorikt i många aspekter. Dels för att det blir en tydlig röd tråd när man får möjligheten till att följa arbetet genom dess bilder och text i en sagoform som vi valt att arbeta utefter i min studiegrupp och dels även för att det krävs mer planering och nya tankesätt för att ”få ihop” det på ett bra och tydligt sätt. 

Under uppbyggnaden av storylinen har fokuset legat på den hållbara utvecklingen och hur vi tillsammans med en barngrupp kan arbeta för och med den framtida utvecklingen av detta. Genom att introducera barnen för ekorren Eko, som vårt storylinearbete kretsat kring, så har de fått stöta på konkreta problem som existerar i vår värld och specifikt inom skogen. Något som vi alla var överens om i studiegruppen var att inte ”ta över” barnens åsikter, utan att vi istället skapade möjligheter för barnen att få tänka själva och hitta källorna till problemen som uppstod. För att göra det mer svart och vitt valde vi att ta med experiment som på ett direkt sätt kunde visa effekterna av de miljöproblem som ekorren Eko fått, men också för visa att vissa problem inte alltid syns direkt – även fast de är där. ”Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö” (Skolverket, 2016), detta var någonting som jag tycker att vi strävat efter i vårt arbete kring storylinen, då barnen hela tiden är delaktiga och får en ökad kunskap om hur de kan hjälpa miljön och skapar då en respekt för allt levande. 

Arbetet med storylinen har varit intressant och givande på många sätt, man använder sig av specifika frågor som man arbetar utefter som samtidigt ger en chans till en diskussion. Frågor som man kan ta i betraktande kan exempelvis vara: vad skulle hända om alla djur i skogen försvann till nya platser? Skulle skogen återhämta sig bättre eller sämre då? Vad är det som gör att djuren försvinner? Genom att arbeta kring detta och ställa frågor så får barnen ökad kunskap kring den hållbara utvecklingen och ser det ifrån nya vinklar. Den sociala delen finns alltid delaktig då det kontinuerligt blir diskussioner kring miljön och djuren i sin helhet. Den ekologiska delen görs synlig då man ser hur miljön sakta förändras till det sämre för att sedan bli bättre än någonsin. 

Jag ser många fördelar med att arbeta med en storyline då barnen på ett tydligt sätt får chansen till att följa arbetet samtidigt som de kan sätta sig in i det på ett mer personligt plan genom de karaktärer som de har varit med och byggt upp och mött under arbetets gång. Storylinen blir levande tack vare dessa karaktärer som barnen får möta och arbeta med. Ytterligare en fördel som jag ser med storylinen är att den bjuder in till en delaktighet och ett inflytande både mellan barn-barn men också mellan pedagog-barn, då det finns mycket utrymme till tankar, idéer och utvecklande, vilket annars kan vara aningen svårt att få till i de andra arbetena inom förskolan. 

Storylinen blir delvis ett eget verktyg att använda då man diskuterar den hållbara utvecklingen tillsammans med barnen då den på ett övergripande sätt visar barnen de olika stegen som sker när miljön påverkas då både djur och växter dör ut och försvinner. Det har varit ett roligt arbete att sätta ihop en storyline då man fått tillfälle att föra diskussioner tillsammans med sin studiegrupp och på vägen tagit reda på mer information kring hur vi människor påverkar den hållbara utvecklingen överlag. Jag tror även att det är viktigt att man försöker att ha en öppen dialog kring den hållbara utvecklingen med barnen. Landin (2016) menar att vi undviker att prata om den hållbara utvecklingen då vi redan anser att det är försent för att göra något åt den när vi kollar på läget runt om i världen. Detta är något som jag tycker att vi bör lyfta istället, för att visa att det aldrig är för sent för att ändra på oss för att hjälpa miljön. Att arbete med en storyline på detta sätt som vi gjort är ett bra ingångshål för att på ett enkelt, men givande sätt lyfta detta. 

Referenslista:

Landin, S. 2016. Blir världen bättre?. Valfri upplaga. Stockholm: FNs utvecklingsprogram UNDP. http://www.iwsthlm.se/wp-content/uploads/2016/02/BVB_2016-UNDP.pdf

Skolverket (2016). Läroplan för förskolan Lpfö 98. Stockholm, Skolverket.

Matilda Meuller

Mina reflektioner kring storylinearbete i förskolan

Att arbeta med frågor kring den hållbara utvecklingen redan i förskoleåldern är en viktig faktor för att barnen senare i livet ska kunna ta ställning och bidra till en positiv inverkan på den hållbara utvecklingen (WWF, 2016).

Jag menar att vi under vårat arbete utgått från ett barns perspektiv och utvecklat arbetet på ett sådant sätt så att barnens intresse och önskemål tagits till godo. Detta med hjälp av att introducera  en miljö som barnen känner igen sedan tidigare både från sin vardag på förskolan samt från sagornas värld, skogen. Vi tänker genom att välja en miljö som barnen känner igen sedan tidigare och som de visat ett stort intresse för också ges möjlighet att lättare förstå den utifrån ett sammanhang. Saker som barn känner igen sedan tidigare och har en relation till har det också även lättare för att förstå rent konkret (WWF, 2016).

Jag upplevde att denna typ av arbete var mycket givande för min kommande yrkesroll. Anledningen till detta anser jag beror på att vi fick arbeta likt som ett arbetslag och resonera och samarbeta för att slutlige få ihop en helhet som skulle kunna presenteras för en barngrupp. Det var också mycket givande att få använda sig utav sina kreativa förmågor, någonting som jag anser att vi inte har fått använda så mycket under andra kurser. Jag menar att kreativitet hos pedagogen är en central och viktig del i vårat arbete, och ett självklart sätt att möta barnen på ett lekfullt och förhoppningsvis givande sätt. Läroplanen (2016) för förskolan menar att lärandet ska vara lustfyllt och roligt för barnen. Detta för att de ska ges möjlighet till det lekande lärandet.

En annan positiv aspekt med storyline menar jag handlar om att detta är ett arbetssätt som går att applicera på alla delar i förskolans verksamhet och inte enbart kring den hållbara utvecklingen. Arbetssättet anser jag även är användbart då det syftar på att utgå enbart från barnens intresse, detta med hjälp av nyckelfrågor från pedagogerna.

Jag menar att arbete av detta slag också hjälper barnen att utveckla sin förmåga kring att bygga och konstruera med flera olika material något som även förskolans läroplan belyser som ett utav lärandemålen (2016). Att skapa med hjälp av naturen menar Björklund (2014) binder samman både det estetiska skapandet och naturen som plats, tillsammans skapas en helhet. Genom att arbeta med naturen med hjälp av storyline menar jag att barnen på ett mer djupgående sätt får lära sig att skapa både en miljö och djur på olika estetiska sätt vilket också kan hjälpa de att skapa en  förståelse för hur naturen och dess system fungerar.

Den sista positiv aspekt med storyline och barns utveckling och lärande menar jag handlar om att arbetet syftar på att utgå från barnen. Som jag ser det kan ge barnen möjlighet att skaffa tillit till sin egen förmåga och känna att just deras känslor och önskemål tillgodoses. Detta menar jag vidare också leder till att barnen senare i livet kan bli tryggare i sig själva.  

Referenslista

Björklund, Sanne. 2014. Lärande för hållbar utveckling: i förskolan. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur

Skolverket (2016). Läroplan för förskola Lpfö 98 (reviderad 2016). Hämtad från 2017-10-28 http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf2442.pdf%3Fk%3D2442

Världsnaturfonden, WWF (2017). Förskola på hållbar väg- Ett inspirationsmaterial för förskolan. Hämtad från: http://www.wwf.se/source.php/1688621/WWF-fo?rskola%20pa?%20ha?llbar%20va?g%202017.pdf. Hämtad: 2018-01-05. 

Johannas reflektioner.

Reflektioner kring Storyline.

Att arbeta med storyline var någonting helt nytt för mig, jag hade aldrig hört talas om storyline förut och jag är glad över chansen att få arbeta med det. Jag anser att storyline ger möjligheter att ta bättre till vara på det arbete och dokumentation som man gör tillsammans med barnen. Då dokumentation i storylineformat både är enklare för barnen och föräldrar att förstå.

Under detta arbete har vi utgått ifrån en påhittad barngrupp och på så vis har vi kunnat styra över barnens tankar och därav hela arbetet. Vi har alltid haft tydliga tankar kring vart arbetet var på väg och hur vi skulle komma dit, något som inte alltid går med riktiga barn. Jag tror att det skulle bli riktigt spännande att arbete på detta sätt med en riktig barngrupp för att se vilka väger arbetet kan gå, för att nå vårat tänkta mål. Det skulle ju kunna sluta någon helt annanstans, ett arbeta som ifrån början kan handla om skogen och ekorren Eko kan sluta med att vi undersöker spindlar eller lär oss om olika sorters moln. Något som jag finner mycket intressant och spännande.  

Lpfö (2016) menar på att verksamheten ska utgå ifrån barnens egna erfarenhetsvärld, intressen, motivation och drivkraft för att söka kunskaper. Samt att barn söker och erövrar kunskap genom lek, socialt samspel, utforskande och skapande. Något som jag anser storyline absolut ger möjlighet till, då själva arbetet oftast startas i deras egna frågor och funderingar. För att sedan fortsätta ta till vara på dem och använda sig utav dem genom hela arbetet, eftersom det är barnen och deras olika intressen som för arbetet vidare.

Vi valde att arbeta med skogen eftersom vi ansåg det vara ett konkret sätt för barn att förstå hur våra val påverkar naturen, vi ville fokusera på exakt vad som händer i naturen när det hamnar saker som inte hör hemma där. Många förskolan lägger tid och fokus på själva konceptet att ”nedskräpning är fel ”, de anordnar skräpplockardagar och tar med sig påsar för att plocka upp skräpet i naturen när de är där med barnen. Men jag har märkt på min VFU-plats och på förskolor som jag jobbat på att de stannar där och går inte vidare mer med det än så. Dvs vad som händer efter att naturen förorenats, de kemikaliska processer som sker när något läcker ut i naturen, tex batterier eller giftig färg. Därför valde vi att inkludera ett experiment som handlar just om hur olika kemikalier påverkar växter, jord och djur runtom i skogen. Vi hade också med ett experiment som var menat att på ett konkret sätt visa barnen hur lång tid det tar för olika material att brytas ned i naturen.

Björklund (2014) menar på att naturen har en nyckelroll när det kommer till att lära barn om hållbar utveckling, att vi med hjälp av den kan visa på hur våra handlingar påverkar våran omgivning både lokalt och globalt.

Vi valde att jobba med ekologisk hållbarhet som utgångspunk för att sedan få in de två andra dimensionerna, ekonomiska och social hållbarhet. Björklund (2014) skriver om att hela tiden skifta mellan perspektiven, så att vi inte glömmer bort eller missar att ta hänsyn till de andra. Där tänkte vi mycket på hur man tillsammans med barnen skulle kunna tänka kring skräpet i skogen, vi tänkte så här: Ifall vi köper mindre, slänger vi mindre, samtidigt som vi lär upp en ny generation till ett mer medvetet tänkande kring hållbar utveckling.  Något som Lpfö (2016) menar på att vi pedagoger ska förbereda barnen på, då de ska utveckla förståelse deras egna skyldigheter och rättigheter i ett demokratiskt hållbart samhälle.

Sammanfattningsvis så kommer jag abslut arbeta utifrån en storyline i framtiden då jag ser många fördelar med detta rbetsätt, jag ser fram emot att få göra det med en riktig barngrupp då det kommer bli spännande att se vilka vägar arbetet kommer gå och vad vi lär oss på vägen, både barn och vuxna.

Litteraturlista: 

Björklund, Sanne. 2014. Lärande för hållbar utveckling: i förskolan. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur
Skolverket (2016). Läroplan för förskolan Lpfö 98. Stockholm, Skolverket.

Sagan om Ekorren och Skogen

Sagan om Skogen och Ekorren

Del 5

Eko slår upp ögonen och andas in den rena lukten. Han nosar sig omkring och känner doften av blommor och växter. Ett bi flyger förbi honom och vidare till en flock med blommor. Där sitter flera andra bin och pollinerar blommorna. Han vänder sig om och till sin förtjusning få han se Roffe räv som vågat sig tillbaka till sin lya i skogen. En kaninpappa sitter med sina 10 kaninungar och äter av maskrosorna som växer vid bäcken. I bäcken simmar fiskarna ihop med björnungarna som försöker fånga sin lunch.

Plötsligt faller Eko till marken. En flock med renar har spring tävling. Ett leende brister ut i Ekos ansikte. Alla är tillbaka! Och fler djurvänner har hittat sig hit. Eko känner något i kroppen han inte känt på ett tag. Eko är lycklig. En liten lyckotår rinner ner för Ekos kind. Han skuttar iväg och leker med Ankan Doris.

Barnen kom fram till att skräpmonstret måste försvinna för att naturen ska kunna må bra och bli glad igen. När skräpet försvann kom växter och djur tillbaka till skogen och Ekorren Eko fick tillbaka sina vänner och solen blev glad igen.

Närvarande: Christel Bergstrand, Angelica Johansson, Matilda Meuller, Johanna Johansson, Stina Främst & Veronica Kalin. 

Revidering av planeringsschema

Vårt reviderade planeringsschema.

Medverkande: Stina Främst, Veronica Kalin, Matilda Meuller, Christel Bergstrand, Angelica Johansson och Johanna Johansson.

Kotten smakar usch!

Ekorren Eko smakar på kotten. Usch! den smakar inte alls som den brukar!

Vad har hänt med kotten? Moa och Sally tror att det är skräpmonstret som förgiftat kotten då de tidigare i veckan fått lära sig att växterna suger upp det som finns i marken. Skräpmonstret har gjort alla växter sjuka och de försvinner en efter en. När ekorren Eko och hans vänner äter av växterna får de ont i magen.”Doktorerna” Moa och Sally undersöker vad de kan göra för att bota växterna.

"Titta Sally! Tulpanen har blivit ljuslila, min favoritfärg", ropar Moa till Sally när hon upptäck att tulpanen de satte i karamellvattnet ändrat färg. "Det blir ju så när den suger upp färgen i vattnet. Tur att inte vår karamellfärg är farlig, jag ville inte döda blomman, svarar Sally. 

Experimentet (av "Håll Sverige rent") som barnen gjort på förskolan hittar ni här Expriment- Rosor, karamellfärg & farliga ämnen

Medverkande:

Johanna Johansson, Stina Främst, Matilda Meuller, Veronica Kalin, Angelica Johansson och Christel Bergstrand

När skräpmonstret växte sig allt större och djuren och naturen skadades berättade barnen att de blev oroliga för vad som skulle hända om inte skräpet försvann. Vi pedagoger valde att utgå från barnens oro och belysa på hur naturen och den biologiska mångfalden på olika sätt påverkas av nedskräpning för att sedan visa på vad som kan hända med den om skräpet inte slängs i naturen. Vi väljer alltså att belysa ett problem men också samtidigt hur detta problem kan lösas. Vi menar att det är viktigt att visa barnen på de två olika sidorna och att det faktiskt finns olika sätt att rädda naturen från skräp.

I didaktisk vägledning om klimat och energi beskrivs det att det är viktigt att oron inför klimatproblematiken kombineras med känslor som hopp och meningsfullhet istället för endast med den negativitet som ofta finns. 

Medverkande:

Johanna Johansson, Stina Främst, Matilda Meuller, Veronica Kalin, Angelica Johansson och Christel Bergstrand 

Sagan om skogen och ekorren del 4

Sagan om skogen och ekorren

Del 4

- ”Host, host!” Ekorren Eko slår upp ögonen. Han tittar sig förskräckt omkring. Vad har hänt med hans skog?! Vart är blommorna som han alltid stannade och beundrade på sin morgonpromenad? Och vart är fiskarna som alltid lekte i vattnet? Allt och alla är borta.

- Vart är ni någonstans? Ropar Ekorren Eko där han ligger under sin gran. En liten tår rinner ner för Ekos kind. Det värker i magen, Eko har inte ätit någon riktig ekorrmat på en hel vecka nu. Han försöker resa sig upp men sitter fast. Hans svans brukade vara vackra och fluffig men nu hade den fastnat i ett kladdigt tuggummi och såg inte alls lika vacker ut.  Han lyckades ta sig loss och kröp fram till bäcken, han doppade tungan i vattnet.

- Blääää! vattnet smakade surt. Ekorren Eko gick och la sig under sin gran igen.

Skräpmonstret har växt sig ännu större och är nu en stor jätte. Alla växter och djur har försvunnit då deras livsmiljö rubbats. 

På andra sidan staden på förskolan Trädet satt Moa och Sally och funderade vad de skulle göra för att främja den sociala och ekologiska hållbarheten i naturen. Barnen ville bli experter på miljön så pedagogerna tog fram en uppgift där barnen fick diskutera förmultningstider. Nu kände barnen att de visste precis vad som behövde göras för att rädda skogen och ekorren Eko.

Moa och Sally jobbade flitigt med att nå ut till allmänheten om de rådande miljöpåverkningarna. Barnen gjorde allt för att hjälpa skogen. Moa och Sally gjorde stora affischer som de satte upp överallt i staden. I mataffären, på skolan, biblioteket, idrottshallen och på tågstationen.

 

Sally & Moas affisch som sitter uppe på flera platser i staden.

Barnen besökte skogen igen och dokumenterade vad som skett. De förstod precis vad som behövdes här, de va överens. En miljö hjälte var nödvändigt för att förbättra och återställa ekorren Ekos livsmiljö och den biologiska mångfalden i skogen. 

Barnen tillverkar en Miljö Hjälte som ska rädda den biologiska mångfalden och djurens livsmiljö och utveckla en social och ekologisk hållbar miljö.

Nyheter med Mille Miljö

Sally och Moa pratar om vad som behövs göra för att rädda skogen.

Källor:

Övning om förmultning, hämtad 3/1-2018 http://www.hsr.se/sites/default/files/lucka6.pdf

Vi kopplar detta arbete till Förskolans läroplan (Skolverket, 2016) där det står

Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro ska prägla förskolans verksamhet. Förskolan ska medverka till att barnen tillägnar sig ett varsamt förhållningssätt till natur och miljö och förstår sin delaktighet i naturens kretslopp. Verksamheten ska hjälpa barnen att förstå hur vardagsliv och arbete kan utformas så att det bidrar till en bättre miljö både i nutid och i framtid.

Hämtad 3/1- 2018 från 

https://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf2442.pdf%3Fk%3D2442 

Närvarande 3/1-2018 : Christel Bergstrand, Angelica Johanson, Matilda Meuller, Johanna Johansson, Stina Främst och Veronika Kalin.