Angelicas reflektioner

Angelicas reflektioner kring storyline arbete i barngrupp

Vi har under en tid tillbaka fått testa på att arbeta med Storyline. Detta arbetssätt var något som var helt nytt för mig. Detta arbetssätt intresserade mig då det inte liknade något annat jag arbeta med. Under dagen med Globala Skolan fick jag en mycket positiv inställning till detta arbetssätt.

Vi planerade ett storyline arbete om hållbar utveckling som skulle kretsa kring dimensionerna social och ekologisk hållbarhet. Aspekterna kring ekologisk hållbarhet som vi tänkt arbeta med är naturföroreningar då vi kommer uppmärksamma sopor och material som inte hör hemma i naturen. Vi kommer även fokusera på biodiversiteten och djurens habitat. Aspekter under den sociala dimensionen som kommer arbetas med är rättvisa och rättigheter samt individens behov. Med individen tänker jag här Ekorren Eko. Barnen får här möjlighet att inta en annan individs perspektiv och livsvillkor. I läroplanen (Skolverket, 2016) står det att barnen ska ges möjlighet till att utveckla sin förmåga att sätta sig in i en andras perspektiv. Vad behöver Ekorren för att må bra? Demokrati kommer även beröras då det kommer handla om vilka rättigheter samt skyldigheter vi har gentemot djur och natur. Hur kan vi tillgodose både människors och djurens behov utan att någon ska hamna i kläm. Genom detta förhållningssätt till aspekterna av hållbar utveckling hoppas jag kunna utveckla barnens förståelse kring människans påverkan samt kunskap och förståelse kring hur vi kan minska våra ekologiska fotavtryck på jorden.

Mitt förhållningssätt till IKT var att det skulle få en självklar och nyanserad plats i vårt arbete. Något som jag nu i efterhand ser att vi lyckats med. För att få kunskap om barnens intresse och hur de tänkte använde vi oss av synkar. I synkarna fick barnen frågor kring vad, hur och varför naturen påverkas. Barnen fick även reflektera över vad de arbetat med. Efter synkarna kunde vi reflektera över vad barnen sa och funderade kring ur ett barnperspektiv. Efter reflektionerna blev det tydligt vad barnen intresserat sig för och vad de ville få mer kunskap kring. Vi utgick ifrån synkarna när vi planerade nästa steg i arbetet. Ideland (2016) lyfter att det är en god tanke att stärka barnens handlingskompetens. Författaren förtydligar att det leder till positiva aspekter då barnen blir lyssnade till och tas på allvar. Jag anser att handlingskompetens kräver kunskap, möjligheter och motivation, något vi ger möjlighet till genom detta arbetssätt.

Björklund (2014) diskuterar vilka sätt vi ska använda för att introducera ett arbete kring hållbar utveckling. Författaren säger att det blir enkelt att få barnens uppmärksamhet om vi väljer att starta med en film. Vi valde i relation till IKT att ett mystiskt brev utan avsändare hade skickats till vår förskola. I brevet finner vi en QR kod. När barnen läste in QR koden fick de ett meddelande i film format från en karaktär vid namn Mille Miljö. Pramling Samuelsson (2011) lyfter i sin studie att vi inte får skrämma eller lägga skuld på barnen. I förskolans läroplan står det att vi ska lägga stor vikt på miljö och naturvårdsfrågor och att en positiv framtidstro ska prägla verksamheten (Skolverket, 2016). Därför utgick vi från att visa vackra livsmiljöer i naturen som hade en rik mångfald av växter djur. Även Björklund (2014) säger att vi bör utgå ifrån ett neutralt perspektiv men samtidigt visa på hur vackra miljöer som finns. I filmen fick barnen möta olika miljöproblem och öppna frågor att fundera kring. Utifrån detta startades ett projekt igång och barnen fick ett uppdrag av Mille Miljö att återuppbygga ekorrens livsmiljö då människorna hade använt några av hans träd till att bygga sina egna hus.  

Björklund (2014) skriver att ett innovativt tänkande inte alltid kan uppstå från ingenting utan måste stimuleras av miljö och verksamhet. Jag kopplar detta till arbetet med miljön kring kartongbygget. Barnen behöver få möjlighet till stimulans för att ett engagemang ska födas. Vi använder IKT för att få barnens uppmärksamhet och engagemang. Då nyheterna riktar sig till barnen. Detta för att barnen ska få självförtroende och tro på att de kan göra skillnad då det är deras tankar och idéer som kommer driva arbetet framåt.

Björklund (2014) talar om att vi behöver skapa oss en relation till naturen där den inte överbelastas, en relation till naturen som är hållbar. Detta görs genom att vi lär oss både om och i naturen, då teoretiskt och praktiska arbetssätt integreras för en helhet. Förskolans läroplan slår fast vid att förskolan ska tillägna barnen ett varsamt förhållningssätt till natur och miljö (Skolverket, 2016). Jag tror att om barnen får skapa en egen relation till naturen, kommer därigenom ett ansvar om att vårda det vi tycker om att väckas. Detta uppnås genom att barnen får vara i naturen. Även genom att vi lät barnen dokumentera sina upptäckter ifrån skogen. Barnens upptäckter sattes upp i verksamheten för att skapa en tydlig miljö kopplat till vårt storylinearbete. Björklund (2014) menar på att detta är ett sätt att få hålla kvar vid naturen längre. Detta då vi kan gå tillbaka och se och reflektera. Även barnens synkar kommer användas vid flera tillfällen för att barnen ska kunna se vad vi gjorde senast. Även för att se ifall barnens kunskap och tankar har förändrats eller utvecklats.

Under tidens gång gjorde vi fantastiska och lärorika upptäckter med barnen som ledsagare genom storyline arbetet om hållbar utveckling. Nyckelfrågan hur och varför naturen påverkas av våra handlingar har följt med oss genom hela arbetet. Jag tror att när barnen både får utforska genom praktiska och teoretiska aktiviteter så kommer det att stärka deras förståelse för aspekterna under social och ekologisk hållbarhet.

Sammanfattningsvis ser jag arbete med storyline som något som jag kommer använda mig av i min framtida yrkesroll, då det är ett varierat arbetssätt där vi får stor förståelse över hur barnen förstår dagens miljöproblem. Caiman och Lundengård (2014) såg i sin studie att barnen ofta hade goda idéer på hur vi kan leva mer hållbart. Storyline arbetet öppnar upp ett stort utrymme för barnen att vara kreativa, med rätt verktyg och hjälpmedel från oss förskollärare.

Referenslista

Björklund, S. (2014). Lärande för hållbar utveckling – i förskolan. Lund: Studentlitteratur.

Caiman, C. and I. Lundegård (2014). "Pre-school children’s agency in learning for sustainable development." Environmental Education Research 20: 437–459.

Ideland, M. (2016). Den KRAV- märkta människan. Lund: Celanders förlag.

Pramling Samuelsson, I. (2011). "Why We Should Begin Early with ESD: The Role of Early Childhood Education." IJEC 43: 103–118.

Skolverket. (2016). Läroplan för förskolan Lpfö98, reviderad 2016. Hämtad från http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-kurser/forskola